Bokbinderi är hantverket att sammanfoga, vanligen tryckta, ark till en bok.

Det finns böcker skrivna på lertavlor, med kilskrift, och böcker i rullform skrivna på långa remsor av papyrus, ursprunget till ordet "papper". Papyrus är en växt som växer i Nildeltat, och som ägnade sig väl till att mosas och torkas för att skriva på. Man skrev både med hieroglyfer, demotisk skrift och grekisk skrift.

Eftersom papyrus inte alltid gick att få tag på använde man andra material, speciellt utanför Egypten. Skinn (hudar) kunde efter garvning användas till att skriva på. Man kunde ganska billigt använda fårskinn, och speciellt getskinn blev populärt. Eftersom det var opraktiskt i längden att sy ihop de garvade skinnen till rullar, så lät man i stället sy i hop flera skinn med en söm på ena sidan av de eftertid rektangulära (skurna) skinnen. Dessa böcker kunde läsas från både höger och vänster (alternerande) på de semitiska språken, medan de latinska och grekiska böckerna lästes från vänster. En skillnad som fortsatt finns än i dag, dock läses till exempel arabiska numera alltid från höger. Dessa böcker av skinn, liksom andra dokument skrivna på skinn kallas pergament efter staden Pergamon, där det tidigt fanns ett stort bibliotek.

I Bokbinderiet kan vi:

•   Binda in trådhäftade böcker

•  Reparera trasiga böcker

•  Tillverka gästböcker, dagböcker och anteckningsböcker

• Tillverka bokkassetter för äldre/ömtåliga böcker

Några exempel:

•  Klotband

•  Skinnband

•  Japansk bindning

•  Kartonnage

•  Titeltryckning med guldfolie

Vi är en grupp amatörer som, i studiecirkelform, försöker göra ett hantverksmässigt riktigt arbete.