0001_Andra upplagan av Grafisk Uppslagsbok, tryckt av Esselte i Stockholm år 1956. Boken ger en bred översikt av fackuttryck och metoder i hela den grafiska branschen vid tiden för utgivningen. Men också namn och data på betydande personer och tillverkare.

0003_Åke Hallbergs "Typografi" handlar mycket om formlära men också om färg, papper, bokbinderi och kilchéframställning .Boken ger en grundläggande yrkeskunskap för handsättare och tryckare.

0004_"Asymmetri i typografi", skriven av Henry Thejls, är en dansk fackbok översatt till svenska. Boken reder ut begrepp som balans och rytm, proportioner, ljusrum och marginaler, gyllene snittet m.m .

0005_En ordlista, utgiven av Sv. Typ.-förbundet och tryckt på Oskarshamns-Bladet 1944, som upptar de vanligaste orden och uttrycken inom typografyrket.

0006_Typografisk handbok, en liten och enkel bok, med förklaringar och anvisningar, delvis i tabellform. Sammanställd av Gunnar Areryd och tryckt 1949.

0007_Handledning för handsättare och tryckare utgiven av lärlingsnämnden inom de typografiska yrkena 1952.

0008_Klichéboken ger en orientering om material och tillverkning, den handlar också om retusch, rastertäthet och färgrepro.

0009_" Ur boktryckspressens historia" är en presentation av tryckpressarna och dess uppfinnare i ord och bild från 1600-talet och framåt. Den ger också förklaringar på ord och begrepp från branschen. Producerad på Skolan för bokhantverk i Stockholm 1963.

0010_En handledning för sättare av Hugo Lagerström, som ger en god orientering om sätteriet, materiel, verktyg och inredning. Man får också både grundläggande och mera avancerad inblick i sättningens regler och teorier.

0011_"Typografisk skissering och layoutteknik" en handbok i skissering och bildhantering. Skriven av Ivan W Fischerström och utkommen 1950.

0012_En beskrivning av ornament och ornamentikens utveckling från faraonsk tid till 1900-talet. Nordisk Boktryckarekonsts fackbibliotek nr IX, utarbetad av Arthur Johansson 1949.

0013_Ytterligare en upplaga, den femte från 1952, av "Formatläran" av Hugo Lagerström. Boken innehåller en mängd utskjutningsscheman med praktiska anvisningar.

0015_Nordisk Boktryckarekonsts fackbibliotek nr VIII. Typografisk färglära från 1911. En kortfattad handbok för boktryckaren. Den ger både en praktisk och teoretisk inblick i förhållandet ljus och färg.

0016_En debattbok om "Typografins mål och medel", skriven av Axel A. Carlsson, utgiven och tryckt av Oskarshamns-Bladets Boktryckeri 1925. Artiklar tar upp frågor som: Typografin som livsuppgift, stilproblem, bildkonsten förr och nu, nationell svensk typografi et. c. Ett citat ur förordet: Här går hundratals intelligenta typografer och känna olust för yrket, emedan de se det alltmer urarta till ren profitjakt med ty åtföljande automatisering av tekniken.

0017_Formatläran från 1903 är den äldsta boken i den facktekniska samlingen. Den ingår i Nordisk Boktryckarekonsts fackbibliotek och behandlar formatpåläggning, utskjutning, marginaler och proportioner m.m.

Anvisningar för handsättning jämte skrivregler.

En något modernare handbok, utgiven 1991. Boken behandlar frågor som: textproduktion, läsbarhet, typografiska regler, ombrytningsregler, korrekturläsning et. c.

Handbok för bokbinderielever.

0301_"Gutenberg, hans liv, hans verk och förutsättningar därför" av Axel A Carlsson. Handsatt med Nordisk antikva och tryckt på Oskarshamns-Bladet 1924. Flera av de använda klicheerna finns fortfarande på museet, där vi har två ex. av boken, som för övrigt finns på sex bibliotek i landet enl. Libris.

0302_Minnesskrift till firandet av 500-årsminnet av boktryckarkonstens uppfinnande 1940, sammanställd av Carl Björkbom och utgiven av Skolan för bokhantverk i 1.500 ex.

S.H. Steinbergs Boktryckarkonst och bokhistoria genom fem sekler, är ett standardverk utgiven i flera länder. Författaren, född i Tyskland men verksam i England gav ut sin bok första gången 1955. Den svenska översättningen kom med anledning av 500-årsjubiléet av den första i Sverige tryckta boken. 0303

0304_Kuvertets utveckling under 4000 år av Johan Tranvik, under 1940-talet chef på Granholms kuvertfabrik i Gemla, senare säljchef hos Ljungdahls i Nybro.

0305_Juileumsskrift.

0306_Inbunden årgång av tidskriften "Nordisk boktryckarekonst" från 1909, tre andra årgångar finns.

0307_Jubileumsskrift, i två band, som speglar STF verksamhet från starten 1886 till 1917. Del ett behandlar förbundets verksamhet och del två lokalavdelningarnas.

0308_När STF, Sveriges äldsta fackförbund, firade sitt 75-årsjubileum gavs denna historik ut. Att det inte skulle bil en krönika i stort och smått var man överens om. Man ville istället tränga in i ett anal verkligt intressanta företeelser. Boken kom också att utformas som en akademisk avhandling .Några kapitelrubriker: Verksamhet o. målsättning, Liberaler o. socialister, Strejken 1909, Fredsavtalen m.fl. Boken kostade 40 kronor 1965.

0309_Grafiska Faktors- och Tjänstemannaförbunds jubileumsskrift med anledning av förbundets 75-åriga verksamhet.

0310_Svensk Boktryckerihistoria 1483-1983. Boken är utgiven till firandet av 400-årsminnet av den första boken som trycktes i Sverige. Den ger en översikt boktryckarkonstens utveckling i landet samt historik över boktryckare och tryckerier. Cirka 700 sidor.

0311_Svenska Typografförbundets jubileumsskrift, utgiven med anledning av 50-årsfirandet 1936. Boken har 800 sidor med 170 illustrationer och kostade 10 kronor år 1936.

0314_Jubileumsskrift för Jönköpings Typografiska förening.

Oskarshamns-Bladets första sätteri- och tryckerilokaler inrymdes i fabrikören John Carlqvists fastighet vid Varvsgatan. Ungefär där rondellen vid järnvägen är i dag. Lokalerna fick användas endast några månader. Carlqvist tvingades säga upp kontraktet efter påtryckningar från Oskarshamns-Posten och Oskarshamns-Tidningen. Sades inte kontraktet upp hotades Carlqvist av framstående kommunalmän att rättigheten att sälja öl skulle dras in. Inför detta hot skedde uppsägningen. Fastigheten inköptes senare av staden för rivning för att kunna bredda gatan ned till järnvägsstationen.

En alternativ bild på den första tryckerilokalen med bildnummer 8001. Här ser vi Järnvägsstationen till vänster. Det ljusa huset till höger kan vara det hus som ännu finns på denna plats. (Varvsgatan 7) I fastigheten startade Tillinge Fajansfabrik sin Oskarshamnsfabrik år 1867 och drev tillverkning här till omkring 1874.

Efter att ha flyttat några gånger, bl a till en lokal i Kråkerumsbacken på Kungsgatan, kom man till Skomakaregaran vid midsommartid 1904. Snickaren R P Johansson, hans son postiljonen Martin Reinholtz samt mågen, faktorn Fritjof Samuelsson, ordnade snabbt nya lokaler sedan Axel Severin köpt den Herrsonska fastigheten. Huset låg ungefär där Slottsgatans läkarstation ligger i dag, 2009. Här fanns Oskarshamns-Bladet tills man byggde sin första egna fastighet på Slottsgatan 1916.

För de första redaktions- och expeditionsutrymmena hyrdes lokaler i fastigheten 105 vid Lilla Torget (Folkbankens gamla lokaler). Fastigheten är sedan riven och ersattes med den byggnad som nu (mars 2009) bl a hyrs av Wallmans Optik.

Efter att ha flyttat runt på olika platser fick Oskarshamns-Bladet sin första egna fastighet. Den kallades för "Pianolådan" och var inflyttningsklar den 1 juli 1916. Den byggdes till 1933-1934 så att den blev dubbelt så stor. Fastigheten låg inne på gården mellan nuvarande Polishuset och bostadshuset på Södra Långgatan.

"Pianolådan" byggdes till under åren 1933-1934. Byggnaden blev dubbelt så stor. På första våningen var det tryckeri. På andra våningen var det sätteri och kontor. Tredje våningen hyrdes ut till Palmqvists Bokbinderi och på fjärde våningen fanns lager och expedition. På denna våning fanns även KF:s blankettlager. Redan på 1940-talets slut diskuterades en nybyggnad. 1949 beslutade förbundsstyrelsen att anlita en arkitekt för projektering av en helt ny fastighet. Den nya fastigheten stod klar 1954.

Bilden tagen i början av 1950-talet, förmodligen från nuvarande Hotell Posts balkong. Den visar hur det såg ut på Slottsgatans baksida där Oskarshamns-Bladet fanns inne på gården. Tvåvåningshuset i mitten av bilden flyttade sedan till Idrottsvägen vid nuvarande ishallen. Direkt efter flytten blev det Scoutgård. Denna verksamhet pågår ännu i dag, 2009, i fastigheten. Den höga tegelväggen längst till höger på bilden finns fortfarande kvar. Huset ligger mitt emot nuvarande äldreboendet, Elefanten. Vi har ytterligare några bilder från innergården i vårt arkiv.

Fyra bilder från år 1953 hur det såg ut på den plats där Oskarshamns-Bladets nya fastighet skulle byggas. Bilderna är tagna på innergården. Den stora tegelmuren på första bilden till vänster, är baksidan på dåvarande Einar Perssons affär. På andra sidan gatan finns nu, hösten 2010, Elefantens äldreboende.

Bilden är tagen i början av 1950-talet. Foto är taget mot Stora Torget. Andra huset är nuvarande Scoutgården. Mer information finns under bild 8007. Den stora fastigheten till höger på bilden är nuvarande, 2009, Hotel Post. I detta hus har det tidigare varit telegraf, postkontor och nu hotell. Vi har tillsammans med denna bild ytterligare en bild där fotografen står ner mot hamnen.

Det nya tryckerihuset under byggnad. Bilden tagen från Hotel Posts balkong. Tillhöger på bilden syns det gamla tryckeriet. Bilden tagen för reportage i Svensk Typograftidning. Neg och CD-skiva finns i mapp tillsammans med bild 7010.

De nya tryckerilokalerna på Slottsgatan under byggnad 1953. Bilden tagen från väster ner mot hamnen. Bilden tagen för reportage i Svensk Typograftidning. Neg och CD-skiva finns tillsammans med ytterligare några bilder tillsammans med Bild 7010.

Den 23 december 1949 togs frågan om en nybyggnad upp på styrelsemötet. Driftsrådets förslag vann ett genklang. 1951 engagerades arkitekterna E Uppling och E Fylking i Stockholm. Tryckeribyggnaden stod klar för inflyttning 1954.

Slottsgatan 5 1952.

I "Bladets" första nummer annonserade EM Palmquist att han öppnar bokbinderi i Hultqvistska lägenheten, Köpmangatan 90 B. Byggnaden är riven och på tomten uppförde mössmakaren Hilmer Palmqvist en ny fastighet. Redan från Oskarshamns-Bladets start etablerades samarbeta med det Palmquitska bokbinderiet. Bilden finns inför i Oskarshamns-Bladets 50-årsskrift 1952.

OP kuverts första lokal. Oskarshamns Pappersindustri, OP-kuvert, startade sin verksamhet 1932. Birger Hellman och Olle Swärd lämnade sina anställningar hos Oskarshamns Kuvertfabrik och startade i enkla lokaler på Verkstadsgatan i Mjölbolagets fastighet. Lokalen låg vid järnvägsstationen öster om järnvägen. På bilden bakom fastigheten syns att det ligger några båtar på Varvet. Nu (2009) ligger Gotlandsterminalen där. I denna fastighet drevs företaget till en brand ödelade fabriken den 14 april 1943.

Den 14 april 1943 brann fabriksbyggnaden ner. Lars-Olof Bäck fotograferade den brunna fabriksanläggningen. I bakgrunden ses järnvägsstationen och Norra kajen. Samtliga maskiner blev lågornas rov, och kvar fanns endast skrot. Efter branden bröt Birger Hellman och Olle Swärd sitt samarbete. Birger Hellman och hans svåger, Erik Liedbratt, som arbetade som maskinmästare hos Norrköpingslithografen, började reparera de utdömda maskinerna. Efter ungefär ett år var det så dags att återuppta verksamheten. Lokalfrågan löstes genom att hyra lokal på Hantverksgatan 19. Vi har ett antal bilder från branden i vårt arkiv.

Här på Hantverksgatan, som tidigare inrymde Oskarshamns Kakelfabrik, startade verksamheten igen 1943. 1949 köpte OP fastigheten. Här fanns företaget fram till 1964 då flytten gick till Blåbärsmossen. Under tiden på Hantverksgatan växte företaget mycket så att man blev tvungen att se sig om efter nya lokaler. Det finns ytterligare en bild på fastigheten med samma bildnummer.

Bilden visar Axel Hellqvists första fabrikslokal. Axel Hellqvist var en av de första som startade egen verksamhet i samband med att Tryckeribolaget flyttade tillverkningen till Norrköping. 1921 startade Påsfabriken i före detta Castegrens färgeri på tomt 370 (vid nuvarande Norra Fabriksgatan). Här var företaget kvar till man 1925 byggde en ny fabrik vid Skolgatan 7 i Kolberga. Uppgifterna hämtade från "Kuvertindustrin i Oskarshamn".

Oskarshamns-Bladets nya byggnad på Slottsgatan var klar 1954. Samma år var Gustav VI Adolf på Eriksgata genom Småland och mellanlandade i Oskarshamn. I de blivande sätterilokalerna (största lokalen i Oskarshamn) dukades det till kungamiddag. Bilden visar dukningen. Det finns ytterligare sex bilder från interiören på museet.

1954 var Gustav VI Adolf på Eriksgatan genom Småland och mellanlandade i Oskarshamn. På den tiden fanns det inga stora samlingslokaler i Oskarshamn som var lämpade för finare bjudningar. Som tur var, var just Oskarshamns-Bladets nya fastighet på Slottsgatan klar. Den blivande sätterilokalen blev platsen för kungamiddagen. Bilden visar kungen plats vid bordet. Det finns ytterligar sex bilder från interiören på museet.

På sin Eriksgata 1954 fick Gustav VI Adolf ett eget rum där han kunde dra sig tillbaka under kungamiddagen. Rummet blev det planerade chefsrummet i Oskarshamns-Bladets nybygge på Slottsgatan. Detta rum låg i direkt anslutning till sätterilokalen där middagen avåts. Vi har ytterligare sex bilder från interiören på museet.

Typografförbundet köpte upp ytterligare en fastighet på Södra Långgatan och byggde 1936 en fastighet på tomten. Ritningarna gjordes av arkitekterna K Ödeen och G Wejke från Stockholm. Fastigheten innehöll 6 st 3-rums-, 12 st 2-rums- och 3 st 1-rumslägenheter. Fastigheten byggdes för att typograferna på "Bladet" skulle få en bättre bostadsstandard. Tyvärr blev hyran så hög att det inte var många typografer som hade möjlighet att bo där. Efter hand kom dock fler och fler av "Bladets" anställda att bo i huset. Fastigheten såldes till Byggebo, när Primo 1982 flyttade ut till industriområdet. Bilden finns i "Oskarshamns-Bladets Boktryckeri 50 år" Fotografen har tagit bilden från Stadsparken.

Bild från Tryckeribolagets 25-årsjubileum på Villa Högklint. Inbjudna var personalen med familjer samt ett flertal av stadens mera framstående män, tillsammans omkring 300 personer.

Personalen på Oskarshamns-Bladet samlade i sätteriet 1914.

Personalen från Oskarshamns-Bladet samlade utanför tryckeriet, 1914.

Oskarshamns-Bladets styrelse 1914, då man fortfarande hyr lokaler i P R Johanssons fastighet vid Skomakaregatan (se bild 8003).

Oskarshamns Typografiska Förenings första kvartssekel har gått till ända och 25-årsjubiléet firas den 29 april med fest på Centralhotellet. Tre av föreningens stiftare, N.J. Andersson, Hj. Svensson och Georg Jeansson var närvarande. Förbundet representerades av ombudsman Hugo Westerlund och revisor Frans Bäckström.

Redan 1926 började ON:s och Bladets personal utmana varandra i fotboll. Bilden kan vara från första mötet med en 15-årig Karl-Henry Svensson i centrum av Bladets lag.

Nyheternas lag mot Bladet. Bilden är tagen vid samma tillfälle som bild nr 9006

Under de första årtiondena anordnade föreningen ett stort antal utflykter, lustresor och fester, den första troligen den 12 juni 1909, då föreningen firade sin 12-åriga tillvaro med sommarutflykt till Saltvik. Bilden är troligen från ett något senare tillfälle.

Här har den välkände amatörfotografen Karl V. Nilsson kommit in i bilden istället för Josef Högklint, som nu troligen sköter kameran.

Föreningen firar Typografförbundets 30-årsjubileum med festligheter på Strand Hotell 1917. Bilden finns införd i Svenska Typografförbundets 30-årsskrift.

Bilden uppges vara tagen 1937, men är troligen tagen 1935 då förre tryckeriföreståndaren Hjalmar Svensson fyllde sextio år.

En av många utflykter eller fester som Typografiska föreningen anordnade för medlemmar med familjer. Bilden är från början eller mitten av 1920-talet.

Delar av personalen har samlats framför entrén innan eftermiddagens arbete börjar.

Oskarshamns Tryckeribolags personal antingen 1927 eller 1934. När bilden togs är inte helt klart, men Karin Nilsson som är svartkladd på bilden hade förlorat sina föräldrar 1927 och 1934.

Den 1:a maj 1947 firar Oskarshamns Typografiska Förening sitt 50-årsjubileum. Till jubileet gav man ut en minnesskrift från verksamheten. Några bilder från skriften kan du se på bilderna 9019-9027.

Oskarshamns Typografiska Förenings styrelse, revisorer och suppleanter 1947. Bilden är tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns-Bladets sätteripersonal 1947. Bilden är tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns-Tidningens tryckeripersonal 1947. Bilden är tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns-Nyheters sätteripersonal 1947. Bilden tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns Nyheters tryckeripersonal 1947. Bilden är tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns-Tidningens sätteripersonal 1947. Bilden tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns-Tidningens tryckeripersonal 1947. Bilden är tagen för att införas i fackföreningens 50-årsjubileumsskrift 1947.

Oskarshamns Pappersindustris personal 1948.

En sommarutflykt för typografer med familjer i Oskarshamn. Bilden är från 1947. Bilden är tagen samma dag som bild 9027a. Sök på: FOGM 9027a.

Bilden är från "Gröna äng", ett vanligt sommarutflyktsmål i Oskarshamn. Det har förmodligen varit någon typ av pokalturnering mellan de olika tryckerierna i Oskarshamn. Pokalen, som Karl-Henry håller i handen, används numera på museet för att samla in gåvor från besökare. Bilden är från samma dag som bild 9027, Sök på: FOGM 9027. Typografer på utflykt. Namnen på de flesta finns på kopia på museet.

Oskarshamnstypograferna invigde sin nya vita fana med stor fest den 29 april 1951. Du kan läsa om festen och se bilden i Svensk Typograftidning nr 13 1951, sid 263.

Delar av Oskarshamns-Bladets personal var på studieresa till Trollhättan och Göteborg 1957.

En personalbild från den 15 november 1957 "Björkmans fest" på Saltsjöbad i Oskarshamn. Festen kan ha varit en 25-årsjubileumsfest? Hellman startade sitt företag 1932. Se vidare på bild 9033. Tillsammans med denna bild finns även en komplett anmälningslista och text till en sång.

En bild på Karl Björkman och OPs kvinnliga personal. Bilden är från "Björkmans fest" på Saltsjöbad den 15 november 1957. Festen kan ha varit en 25-årsjubileumsfest. Hellman startade sitt företag 1932. Se även bild på nästan hela personalen på bild 9032.

1952 firade Oskarshamns-Bladet sin 50-åriga verksamhet med en fest på Stadskällaren i Oskarshamn. Här deltog både kunder, ledande personer i Oskarshamn samt personalen på Bladet. Vi har ett 30-tal olika bilder från festen på museet.

1952 firade Oskarshamns-Bladet sin 50-åriga verksamhet med en fest på Stadskällaren i Oskarshamn. Här deltog både kunder, ledande personer i Oskarshamn samt personalen på Bladet. Vi har ett 30-tal olika bilder från festen på museet.

1952 firade Oskarshamns-Bladet sin 50-åriga verksamhet med en fest på Stadskällaren i Oskarshamn. Här deltog både kunder, ledande personer i Oskarshamn samt personalen på Bladet. Vi har ett 30-tal olika bilder från festen på museet.

1957 var det stor fest på Oskarshamns-Bladet. Anledningen kan ha varit att mångårige chefen, Arnold Petersson överlämnade chefsposten till Nils Lundström. Vi har 16 bilder från festen på museet.

Bilden är från Oskarshamns-Bladets resa till Köpenhamn den 22 - 25 maj 1952. Reportage från resan finns på sidan 267 i Svensk Typograftidning 1952. På bilden finns många kända "Bladet-profiler"

Bilden visar deltagarna från Oskarshamns-Bladet och Palmquists Bokbinderi utanför hotellet i Vimmerby. Målet för resan var Silverdalens Pappersbruk. Bilden är ganska unik. Det är en av de få bilder som vi ser ett gruppfoto på båda företagens personal. Vi vet inte exakt vilket år som kortet kommer från, men efter samtal med en som var med, är det troligtvis våren 1950.

Personalen på Oskarshamns-Tidningens sätteri i januari 1956. Vi har endast en kopia. Originalbilden har Kurt Johansson.

Oskarshamns-Tidningens personal på utflykt 1957 eller 1958. I mitten på bilden, med den vita hatten, står Ivan Norén, som 1960 var tidstudieman vid ackordsinförandet på Primo samma år. I framkanten, med den vita rocken, står Kurt Johansson. Vi har endast en kopia av bilden. Originalbilden har Kurt Johansson.

Bilden är från en "Tjugondaknutsfest" för typografer med familjer i Folkets Hus 1938. Vi vet inte mycket så bilden får tala för sig själv. Många kända typografer finns med på bilden, bl a givarens föräldrar som finns till vänster på bilden, under de svagt markerade kryssen.

En sommarutflykt i skärgården. På den tiden var det ganska vanligt med fiskeutflykter, men att döma av klädseln var det inte det denna gång. Det kan vara Sven Rehnbergs utkilning, han slutade på Bladet i augusti 1948.

Någon typ av fest, troligen våren 1954. I bakre raden till höger om tavlan står Arne Karlsson. Han började som handsättarlärling på hösten 1953. På detta sätt har vi fastställt årtalet på bilden. Mannen med lutan var i mitten "Skomis" underhöll på många fester. Samtliga namn finns på en kopia på museet.

Hjalmar Svensson föddes den 30 juli 1875 och dog den 12 januari 1949. Hjalmar lärde yrket på Oskarshamns-Tidningen. Tillhörde de typografer som lämnade denna arbetsplats vid strejken 1902. Började som handsättare vid Oskarshamns-Bladet vid tidningens start. Efterträdde 1908 Hugo Doll som företagets tekniske ledare. Var en av de drivande krafterna vid "Bladets" omstart 1909. Från 1 april 1909 till början av år 1929 var han tryckeriets chef. Avgick sistnämnda år på grund av olycksfall.

Georg Jansson var en av de typografer som deltog i strejken 1902, han var också en av de första som anställdes på "Bladet" när Svenska Typografförbundet startade tidningen, och här blev han kvar hela sitt yrkesverksamma liv.

Födelsedatum: 1895-12-02 Avliden: 1974-11-26

Nils Lundström anställdes på "Bladet" 1:a maj 1955 och utsågs till chef och tryckeriföreståndare vid Tryckeriföreningens årsmöte den 23 februari 1956. Nils Lundström tillträdde posten den 1 februari 1957 samtidigt som företrädaren Arnold Pettersson avgick med pension. NLs begynnelselön som chef var 20.800 kr och år samma lön som Typografförbundets ombudsmän hade. Under Nils Lundströms första år som chef började arbetet med att ombilda "Tryckeriföreningen Oskarshamns-Bladet u.p.a" till "Tryckeri AB Primo Oskarshamn" Lundström kvarstod som ledare och VD för företaget till uppnådd pensionsålder.

? Tryckeriföreståndaren på Bladet, Arnold Petersson var initiativtagare till att göra Nyheterna till en A-press tidning. Han var också ekonomisk ansvarig på tidningen i många år.

4002_Boken är en fortsättning från bild 4001. Första delen är en sammanfattning av 50-årsboken. Större delen av boken innehåller mycket om den tekniska utvecklingen på företaget. Denna skrift är sammanställd av Axel Janås. Axel Janås var mångårig redaktör för förbundets tidningar. Hans intresse för framtidens tekniska utveckling skildrade han på ett mycket bra sätt. Är någon intresserad, har vi även här några exemplar till försäljning.

4003_Minnesskriften är en sammanställning av Oskarshamns Typografiska Förenings verksamhet 1897-1947. Här finns mycket intressant läsning om den fackliga verksamheten i början av föregående sekel. Styrelse och de olika företagens medarbetare kan du se under, foto 9019-9025.

4004_OP-kuvert, 50-Ã¥rs jubileum, i Oskarshamn,

4501_Kuvertindustrin i Oskarshamn, är en redogörelse för kuvert- och pås-industriernas utveckling i Oskarshamn åren 1880 till 1993. Göran Seger har i samarbete med Oskarshamns bildarkiv sammanställt denna broschyr. I Oskarshamn fanns under 1900-talets mitt ett flertal kuvert- och påsfabriker.

5001_Svensk Typograftidnings första exemplar utkom 1888 samtidigt som Svenska Typografförbundet bildades. Tidningen är Sveriges äldsta fackföreningstidning. De första åren producerades tidningen i Stockholm. 1904 beslutade Svenska Typografförbundet att alla dess trycksaker skulle i fortsättningen tryckas på Oskarshamns-Bladet. Tidningen trycktes från och med nr 19 1904. Vi har inbundna exemplar från 1921 till 1959. Här finns mycket information om såväl facklig som teknisk utveckling under perioden. Redan 1869 började typografer utge fackliga tidningar. I det inbundna exemplaret från 1959, sid 522, kan du läsa tidningens historia. 1960 bytte tidningen namn. Läs vidare på bild 5002.

5002_Grafisk Revy blev en efterföljare till Svensk Typograftidning. En av anledningarna var en samproduktion med Svenska Bokbindareförbundet. Innehållet var även nu mycket facklig och teknisk information. Redaktören, Axel Janås, var mycket intresserad av den tekniska utvecklingen som satte fart under denna period. Vi har inbundna exemplar av samtliga årgångar, 1960-1972. Tidningen bytte på grund av förbundssammanslagningarna 1972 namn från 1973. Läs mer under bild 2003.

5003_De tre förbunden, Svenska Typografförbundet, Svenska Bokbindareförbundet och Svenska Litografförbundet 1972 beslutade att bilda ett storförbund. Namnet blev Grafiska Fackförbundet som fick cirka 50 000 medlemmar. Tidningen ändrade både typografi och innehåll. Den sattes och trycktes fortfarande på Primo i Oskarshamn, och var den första av våra facktidningar som fotosattes. I och med sammanslagningen fick även vi på Primo fullt ut börja arbeta med modern teknik. Den nye redaktören, Michel Jernewall, var mycket utrikespolitiskt intresserad, vilket avspeglade sig i tidningens innehåll. Tidningen trycktes på Primo till slutet av 1980-talet då den övergick till tabloidformat och trycktes på ett mer ekonomiskt sätt på Aftonbladet i Göteborg. vi har inbundna årgångar från 1973, 1974, 1975, 1982 och 1983.

5004_Svensk Typograftidning nr 24 1953, handlade mycket om Oskarshamns-Bladet. På första sidan ser vi Ingvar Svensson kontrollera en trycksak direkt i pressen. Det finns vidare en artikel om "Bladets" tryckeriföreståndare Arnold Petersson. Han har varit anställd på företaget i nästan 48 år. Den 26 oktober fyllde han 60 år. Från sidan 463 kan vi läsa mer om förbundstryckeriets stora nybygge, som sedan blev inflyttningsklart 1954.

5005_Julblommor gavs ut av Svenska Typografförbundet från 1912 till 1960. Den gavs ut till förmån för Svenska Typografförbundets Invalids- och Tuberkulosfonder. Från 1914 gjordes allt arbete för att framställa tidningen på Oskarshamns-Bladet. Tidningen redigerades av Bladets tryckeriföreståndare. Redaktörerna hade glädjen att erhålla bidrag från framstående författare, vetenskapsmän, konstnärer och illustratörer. Tidningen såldes över hela landet av typografer, som för detta erhöll en provision på 25%. Somliga kunde tjäna sig en extra veckolön till julhandeln. Upplagan pendlade mellan 20 - 25.000 exemplar. Hela överskottet gick till fonderna. I vårt arkiv har vi, dels ett antal tidningar, och intressant skriftväxling mellan redaktörerna och upphovsmännen. Vi har ett hundratal tidningar från olika årgångar som vi kan sälja till hugade spekulanter.

5006_Påskliljor gavs ut av Svenska Typografförbundet från 1918 till 1948. Den gavs ut till förmån för Svenska Typografförbundets Invalids- och Tuberkulosfonder. Denna tidning gavs i sin helhet ut från Oskarshamns-Bladets Tryckeri. Samma förutsättningar gällde som för Julblommor, bild 5005. Upplagan var dock något minder, mellan 15 och 20.000 ex. Första numret från 1918 illustrerades av Axel Peterson, "Döderhultarn". Vi har även här ett antal tidningar till salu till hugade spekulanter.

5007_Fyra sidor ur Svensk Typograftidning nr 1, 1912. Dessa fyra sidor är en sammanfattning av Svenska Typografförbundets verksamhet under de första 25 åren. På sidan två finns bl a en bild på förbundets styrelse, revisorer och funktionärer, totalt 15 personer.

5008_Svensk Typograftidning nr 24 1952, innehåller bl a två sidor om "Bladets" 50-årsjubileum. Här finns en bild på hela personalen, samt foton på Hjalmar Svensson och Arnold Petersson. Även en skiss över det planerade nybygget på Slottsgatan. Ytterligare två sidor om Förbundstryckeriets första 50 år. Tidningen finns även i den inbundna boken från 1952.

5009_Svensk Typograftidning nr 12 1954. Denna tidning var ett av fyra "Facktekniskt Specialnummer" som utkom varje år. Varje nummer innehöll nyheter från den grafiska branschen. Det här numret ger bl a en orientering om GMA-rotationer och de typografiska yrkesskolorna. Tidningen finns även i den inbundna boken från 1954.

5010_Svensk Typograftidning nr 4 1957. Tidningen innehåller bl a en sammanfattning av hyllningarna av avgående tryckeriföreståndaren Arnold Petersson. Arnold började på "Bladet" redan 1905. Arnold var även under många år den styrande i Oskarshamns stad. Tidningen finns även i den inbundna upplagan från 1957.

5011_Målarnas Facktidning nr 4 1973. Svenska Målareförbundet startade upp en egen medlemstidning 1973. Tryckeri AB Primo fick uppdraget att producera Målarnas Facktidning. Primo hade efter offertgivning tagit hem en god order. Tidningen kom ut tio gånger per år, och redaktör var tidigare redaktören på Byggettans tidning, Sven Landin. I innehållet presenterades de som varit mest aktiva vid tidningens tillkomst, både redaktionen i Stockholm och produktionen i Oskarshamn. På mittuppslaget presenteras även samtliga 28 avdelningars ordförande.

5012_Målarnas Facktidning nr 8 1978 innehåller förutom en mängd facklig information en presentation av Smålands lokalavdelningars sektioner och sektionsordföranden. Även Tryckeri Primo fick en sida med "Tryckt i Oskarshamn"

5013_Oscarshamns-Posten, 1868.

Sättmaskinen "Intertype Modell C" köptes av Sv. Typgrafförbundet som utbildningsmaskin omk.1950. När Tr. Primo 1954 flyttade in i det nybyggda huset vid Slottsgatan skänkte förbundet maskinen till företaget, här var den i drift till slutet av 1980-talet.Denna maskin användes som utbildningsmaskin på Svenska Typografförbundet. Maskinen var då utrustad för sättning från åtta håls stansad remsa. När Oskarshamns-Bladet flyttade till sin nya fastighet på Slottsgatan 1954, nuvarande Polishuset, fick företaget det som gåva. Maskinen var i drift på Primo fram till till mitten av 1990-talet. Från mitten av 1970-talet, när fotosättningen började användas till bok- och tidningsproduktion, användes maskinen främst enklare sättningsarbeten. 2001

2002_Denna sättmaskin har varit i drift på Nässjö-Tryckeriet. Linotype-maskinerna var de vanligaste i tidningssätterierna. Till maskinen finns ett antal extramagasin fyllda med matriser.Linotypes radgjutande sättmaskin är kontruerad av Ottmar Mergenthalter och demonstrerades första gången för tryckerifackmän på New York Tribune´s Tryckeri 1886. Efter fyra års ytterligare experiment började den egentliga serietillverkningen 1890. Maskinens utseende har inte ändrats mycket under åren. 1897 var Svenska Dagbladet det första tryckeri som köpte en Linotype sättmaskin. Maskinen byggdes i fabriker i Brooklyn, USA, i Altrincham, England och fram till 1945, Berlin i Tyskland

2006_Klichéhöjdmätaren (FAG nr 1062) är tillverkad av FAG, Lusanne, Schweiz. Mätaren användes i första hand vid montering av klichéer, för att få underlag, kliché och häfta att exakt stämma med typhöjden, 23,556 mm. Höjdmätaren användes på ett antal olika sätt. Här kunde man mäta klickeunderlagets och klicheen tjocklek. Till detta mått var det tvunget att lägga till klichehäftans tjocklek.

2007_Mätaren är tillverkad av FAG, Lusanne, Schweiz. Har samma användningsområde som bild 2006. Den användes dock mest till att mäta sättmaskinsradernas höjd och jämnhet. Detta ser man på det flyttbara mothållet. En variant på höjdmätare användes på ett antal olika sätt. Här kunde man mäta klicheunderlagets och klichéen tjocklek. Till detta mått var det tvunget att lägga till klichehäftans tjocklek. Den totala höjden skulle stämma exakt med textens höjd, 23,556 mm. Det gick också att använda den som micrometer.

2008_Mätaren är tillverkad hos A Sandersson. En mycket enkel mätare som dock har samma användningsområde som bild 2006. Den totala höjden skulle stämma med textens höjd, 23,556 mm. Användes på tidningstryckerier för mätning av stereotypiklichéer.

2009_Detta lilla hjälpmedel kallades både Reglett- och Radhuggare. På ett mycket enkelt sätt höggs regletter, linjer eller sättmaskinsrader till rätt bredd. På de mindre tryckerierna, där det ej fanns blyradsågar, var det enda sättet att kapa materialet. På alla arbetsplatser fanns det inte radsågar. På dagstidningar där det exakta måttet inte alltid var nödvändigt användes alltid dessa huggare.

2010_En variant till radhuggaren på bild 2009. Den användes i första hand för att kapa linjer och tunnare regletter, perforerings-, stans- biglinjehuggare.

2011_Detta lilla hjälpmedel användes att kapa olika typer av hårt stål. Det kunde vara, stans- big- eller perforeringslinjer. Stanslinjerna användes för att stansa ut olika delar av en trycksak. Biglinjen användes när ett tjockare papper eller kartong skulle falsas "vikas", t ex olika sorters omslag. Perforeringslinjen användes för att streckperforera arken som skulle kunna rivas ut ett block.

2012_I magasinen ligger bokstavsmatriserna. Här finns plats för alla bokstäver, små som stora, olika skiljetecken och siffror. Matriserna faller från magasinet ner i maskinens "samlare" när sättaren skriver på tangentbordet. Det finns även s k "handmatriser" som inte får plats i magasinet. I varje maskin finns plats för fyra magasin. Sättmaskinsmagasin, innehåller ca 24 matriser respektive kanal, kan bytas ut till den stil (font) som önskas, i t ex storlekarna 6p, 8p, 10p,

2013_Sättmaskinsmatriser är små gjutformar som användes vid sättning av text(bly)rader på en sättmaskin. Matriserna har 2 lägen (som framgår av bilden) halvfet och fet stil, i t ex storlekarna 6p, 8p, 10p,

2018_Sätterigata, arbetsplats för handsättare, med regal, sättkaster, lådor för rubrikstilar, regletthylla och arbetsredskap, sättskepp, sätthakar, ålspets samt lågmateriel.

2019_Regletthylla för lågmateriel, överst lådor för uteslutning för handsättningsstil, 6p - 20p. Under fack för regletter i från 2p - 12p tjocklek, längder från 8 cicero (2 konk) - 20 cicero (5 konk). Lådor för uteslutning av rubrikstilar På zinkskivan, arbetsredskap från vänster, sätthake, sättskepp, ålspets samt korrigertång.

2019_En mindre typ av skeppsregal. "Skeppen" är av plåt där färdiga tryckformar sparades. I denna regal finns plats för 24 skepp, och på varje skepp finns plats för 2 st. A4-formar.

2020_Bilden visar ett antal olika sorters regletter som användes vid sättning av tryckformar. Regletter finns som standard i längder om 8, 12, 16 och 20 cicero. (1 cicero = 12 punkter). Det finns i tjocklekarna 1, 2, 4, 6, 8, 10 och 12 punkter. Regletterna användes bland annat till att bestämma avståndet mellan raderna. Se fler sorter lågmateriel på bild 2022a och 2023a. Exempel på tryckform hittar du på bild 2029.

2022_Lågmateriel: Uteslutning till stil av olika grader. Kvadrater för uteslutning till rubrikstilar.

2024_Bilden visar ett antal olika sorters steg som användes vid sättning av tryckformar. Stegen finns som standard i längder om 8, 12, 16 och 20 cicero. De finns i tre tjocklekar, 2, 3 och 4 cicero. (1 cicero = 12 punkter). Stegen användes för att fylla ut större vita fält i tryckformen. Se fler sorters lågmateriel på bild 2021a och 2022a. Exempel på tryckform hittar du på bild 2029.

2026_En kast innehåller de versala och gemena bokstäverna i det svenska alfabetet, skiljetecken och siffror, samt bokstäver med accent och ligaturer d.v.s. sammangjutna bokstäver som ff, fi och fl. En viktig del av kastens innehåll är utslutningen, d.v.s. det lågmateriel som bildar ordmellanrum.

2027_PÃ¥ Oskarshamns Grafiska Museum har vi ett stort antal stilar (fonter) enligt bilden.

2028_Stilar med kägel över 24 punkter förvaras nästan alltid stående i lådor, ordnade i bokstavsordning med träribbor mellan raderna.

2029_Två punkters mässingslinjer för sättning av blanketter, tabeller och ramar. I lådan finns längder från 6 punkter till 20 cicero.

2030_Sättskepp som används till att sätta (montera) en tryckform, för detta ändamål behöver man verktyg. Typometer, sätthake, korrigertång, ålspets, kolumnsnöre (som man knyter runt formen för att den ska hålla ihop vid transport till formatet) samt sättslinje som ej finns på bilden.

2034_Typometer: Enligt det i Sverige tillämpade Cicero-systemet eller Didot-systemet som det också kallas och som infördes på 1700-talet, motsvarade då en punkt 0,276 mm. Punkt är en måttenhet i typografi, som används för bland annat bokstävers storlek (grad), radavstånd (kägel) och bredd på linjer. I modern desktop publishing-typografi är 1 punkt = 0,3528 millimeter. I traditionell europeisk typografi är 1 punkt = 0,376 millimeter.

2035_Sättlinje, en stödlinje av stål som användes vid handsättning, dels för att underlätta arbetet särskilt vid radens utslutning, dels som stöd när raden skall lyftas ur sätthaken. Normalt finns de i längder från 8 till 40 cicero. (1 cicero = 12 punkter.)

2036_Ålspetsen används för olika ändamål, vid korrigering av text, lyfter upp typen med spetsen. Vad som är förbjudet är när tryckaren använder ålspetsen till så kallat "tryckarspats" vilket inträffar i bland när formen "spisar". Vad är "spisar", när lågmateriel sugs upp av centrifugalkraften och kommer upp för högt och färgas in så att den syns i tryckt. Felet ligger hos sättaren som inte har gjort ut raden tillräckligt, därför trycker tryckaren ner ålspetsen mellan orden. Kolla i boken "Typograftermer".

2037_Bilden visar en tryckform, där du kan se hur lågmateriel från bilderna 2021a, 2022a och 2023a användes. På bilden syns även ramen runt trycksaken. Exlibris (latin exlibris, ur boksamling), bokägarmärke. Äldre "pärmexlibris" präglades direkt på pärmens yttersidor. Senare tiders exlibris är i allmänhet av tryckta eller målade papperslappar, som klistras på pärmens insida..

2501_Heidelbergare, helautomatiska tryckpressar från Schnellpressenfabrik AG Heidelberg. 1914 konstruerades den första pressen, en digelpress i vilken papperstransporten sker med hjälp av ett par roterande vingar. "Vingen" fanns från början av 1950-talet på väldigt många tryckerier. De flesta tryckare har nog haft denna som lärlingsmaskin. Den fanns i två olika format, 26x38 och 34x46 cm. Vår har det lilla formatet, den är från början av 1960-talet, och har i huvudsak använts till kuverttryck.

2502_Pressen kommer från OP-Kuvert. Denna typ av press var ganska vanliga på de mindre tryckerierna i Sverige ända till början av 1950-talet. Den här pressen användes hos Hellmans Pappersindustri för påtryck av kuvert. Då drevs den med motor, så att tryckaren slapp att trampa pressen samtidigt som han/hon skulle både lägga i och plocka upp trycksaken från pressen. Trampan som nu finns på maskinen är inte original utan har tillverkats på en verkstad i Oskarshamn. En kvinna som var på besök på Museet i mars 2009 hade tryckt kuvert i denna press. De mindre pressarna användes till att trycka t ex adresslappar, kuvert och kort av olika slag.

2503_Denna bordspress kommer från Bladet/Primo. Då kunde "gågossen", i början av 50-talet, få tjäna extra pengar genom att trycka adresslappar och dylikt för 1 krona per 1000 ex. i maskinen.

2504_Var den här pressen har varit i bruk, troligtvis i Umeå, men den har kommit i museets ägo genom en gåva från Nils Lundströms sterbhus.

2505_En liten handdigel som har tillverkats hos The Chandler & Price Company, Cleveland, Ohio, USA. Maskinen tillverkades från 1881, i fyra olika storlekar. Vår maskin är den minsta, med tryckformat 203x305 mm. Vår press är förmodligen från början av 1900-talet. Maskinen ägdes från början av Oskarshamns-Tidningen men kom i början av 1960-talet till Hellqvists Påsfabrik, vidare till OP-Kuvert innan den 2008 kom till Grafiska Museet.

2506_Steghylla, med järnsteg i olika storlek, används för att sluta in formen i tryckramen.

2507_Denna typ av skåp "steghylla" användes som regel hos "formatpåläggaren". Formatpåläggaren var länken mellan sätteri och tryckeri. Formarna placerades i den ram som passade den tryckpress som arbetet var planerat för. Läs mer om "stegen" på bild 2507.

2508_Nummerverk eller pagineringsmaskiner finns i många olika former. De som finns på museet är anpassade för tryck i högtryck, med samma höjd som den vanliga bokstaven. Maskinerna användes för att direkt i tryckpressen förse trycksaken med ett "nummer". Maskinerna kan ställas för tryckning av två, tre eller flera ex. med samma nummer efter varandra.

3001_Skärmaskin från 1900-talets mitt. Är i mycket gott skick. Maskinen är, efter att varit ett lån, en gåva från en av våra medlemmar, Kristina Nilsson. Samarbetet började för några år sedan när Kristina hade en studiecirkel för hobbybokbindare.

3002_Förgyllningspress från ganska tidigt 1900-tal. Pressen är tillverkad hos Hugo Kretschman, Lindenstrasse 37, Berlin S.W. Fernspr. Dönhoff 4052. Maschinen für die gesamte Papierindustrie. Pressen användes för att varmprägla material till böckers omslag.

3003_En stor sax som i första hand användes för att skära (klippa) enstaka pappers- eller kartongark med. Är tillverkad av Karl Krause i Tyskland under 1900-talets första hälft. Vad vi vet kommer den från början från Palmquists Bokbinderi till Primo.

3004_En enkel modell av pappsax som har ett stort användningsområde för mindre format, skärning av papper och papp.

3008_Enkel stockpress från tidigt 1900-tal används inom bokbinderierna. Större stockpressar är oftast utrustade med slaghjul. Mindre stockpress för pressning av inbundna/limmade böcker.

3009_Borrmaskinen är tillverkad hos Karl Krause, Tyskland. Användes hos kuvertfabrikerna för att borra olika sorter av hål. En produkt som säkerligen har borrats i denna maskin är de så kallade "Cirkulationspåsarna". Hålen var ganska stora så att det skulle synas att det fanns något inuti. Vi är inte säkra på om den använts hos Hellqvists eller på OP-Kuvert.

3010_Häftmaskinen är tillverkad av Monotype. Denna maskin användes för att häfta både block och broschyrer. Det är en ganska enkel omställning. Här har många kvinnliga medarbetare tillbringat många timmar när det skulle häftas pallvis med block eller broschyrer. Fanns ursprungligen hos Palmquists Bokbinderi men kom till Primo 1980.

3011_Maskinen som är eldriven användes för att stansa kort, bokomslag och pärmar. Maskinen kommer ursprungligen från Palmquists Bokbinderi men övertogs av Primo 1980. Maskinen användes ända fram till 1999.

3012_Maskinen är tillverkad av A Sandersson i mitten av 1900-talet. Kommer som många av våra bokbinderimaskiner från Palmquists Bokbinderi för att sedan flyttas över till Primo 1980. Maskinen användes för Register(ut)huggning eller register(ut)skärning gruppvis av oliklånga flikar i marginalen av en bok så att underliggande blad med sina marginalanvisningar syns. Denna maskin är utrustad med automatisk förflyttning. Största användningsområde var stansning av flikarna på en telefonkatalog. Den är också lämpad när man stansar registerblad. Då kopplas automatiken bort.

3013_Maskinen kommer från OP-Kuvert men har förmodligen sitt ursprung Hellqvists Kuvertfabrik. Maskinen användes bl a till att biga och hålslå ämnen till s k provsäckar. När sedan provsäckarna var klara skall hålen efter förslutning passa mitt för varandra så att de kan låsas med s k "Jungfruben". Till maskinen finns några olika stanshuvuden för olika format (storlekar). Bigning utföres genom att materialet pressas mellan en skena och en ränna av motsvarande predd. Bigning kan även utföras genom "rillning" eller direkt i en tryckpress.3014_Stansen används för att göra hörnrundningar på exempelvis Ytterhörnen på registerblad, hörnrunda visitkort. En maskin som drivs med handkraft. Maskinen är från tidigt 1900-tal. Kommer ursprungligen från Palmquists Bokbinderi i Oskarshamn. Tillverkare: Chn Mansfeld, Leipzig, Tyskland med nr 43134.

3015_Märlmaskinen användes för att stansa och nita in märlor på en trycksak. Ofta användes detta för att förstärka hål som skall tåla mycket tryck. Märlan är en liten metallring. En stort användningsområde var märling av adresslappar. Maskinen användes för mindre upplagor på Primo ända fram till början av 1990-talet.

3016_En mycket liten gammal märlmaskin. Användningsområde, det samma som bild 3015.

3017_Klotspressen användes i bokbinderiet för pressning av böcker. Den är konstruerad så att den kan placeras på arbetsbordet. Tack vare de avfasade kanterna användes den även vid förgyllning av bokens rygg. Vår press är av modell äldre och tycks onormalt stor. Pressen bör ha sitt ursprung hos Palmquists Bokbinderi, som redan från starten var en stor samarbetspartner med Oskarshamns-Bladet. Bild 3018 visar en vanligare bokpress.

3018_Bokpressen användes för att pressa bokblocket före och under limningen. Detta är en enklare typ av press än den du ser på bild 3017. Vi har tre sådana pressar på museet. Även dessa pressar är säkert från 1900-talets början.

3019_Dessa maskiner var nog i första hand avsedda för numrering i det administrativa arbetet. I bokbinderiet kunde de användas för numrering av mindre upplagor. Hos blankett-tryckerierna användes de i huvudsak till att numrera om tryckark som av någon anledning fattades eller av annan orsak måste sorteras bort.

3020_Denna typ av stol användes på de flesta arbetsplatser där arbetet kunde utföras sittande vid ett arbetsbord. Stolen blev något av användarens egendom. Den kunde ställas in i höjd, sittdjup och ryggstödets läge. Än i dag kan vi på vissa stolar läsa vem som "ägde" stolen. Vi har ett tiotal på museet.

En gammal kuvertmaskin från 1920-talet. Maskinen har tillverkats av Machinenfabrik Ernst Pott, Wuppertal, Barmen, Tyskland. Den fungerar fortfarande, men tyvärr går det i nuläget att endast köra ett litet format. 3501.

3502_Stansen användes, som syns på bilden, till att stansa ut kuvertämnen ur förtryckta eller helt blanka ark. Kuvertämnen falsades och limmades sedan i någon maskin liknande vår med bildnummer 3501.